Dvärgpinschern – pinscherns lilla släkting

Dvärgpinschern – pinscherns lilla släkting

Dvärgpinschern är så som namnet antyder en liten hund – den mäter mellan 25 och 30 centimeter i mankhöjd, och väger mellan 4 och 6 kilo. Till utseendet är dvärgpinschern mer eller mindre en exakt kopia av den normala pinschern, det som tidigare kallades mellanpinscher. Denna ras mäter ungefär 50 centimeter i mankhöjd, och väger runt 18 kilo. Precis som pinschern kan dvärgpinschern vara antingen rödbrun i pälsen, eller svart med bruna markeringar över ögonbrynen, runt nosen och bröstet och vid tassarna. Dvärgpinscherns öron kan antingen vara vikta eller stå rakt upp. I USA är det vanligt att man klipper öronen och kapar svansen, men detta är sedan flera år olagligt i Sverige.

Trots att dvärgpinschern alltså är betydligt mindre än pinschern, har den samma energinivå som sin större motsvarighet: dvärgpinschern är på många sätt en stor hund i ett litet format. Som ägare till en dvärgpinscher måste man därför se till att aktivera sin hund ordentligt, för att den inte ska få en massa överskottsenergi. Ett bra sätt att ge hunden extra motion och mental stimulans, samtidigt som man förstärker banden mellan sig själv och hunden, är att utöva en hundsport som agility. Dvärgpinschrar har en naturlig fallenhet för denna sport, som går ut på att springa snabbt, hoppa högt och ta sig förbi olika typer av hinder som tunnlar, slalompinnar och balansbrädor. Ett bra sätt att göra det enkelt för sig själv att få in daglig agilityträning är att bygga ett fåtal enklare hinder på sin egen tomt. Du hittar allt byggmaterial du behöver billigt på Byggmax.se, så det behöver inte innebära en stor investering i varken tid eller pengar. Det du får tillbaka i gengäld är en gladare och mer välmående hund.

Dvärgpinscherns historia börjar i slutet av 1800-talet, i samband med att hundutställningar blev ett populärt fenomen. På dessa utställningar visades två andra miniraser: manchesterterrier och english toy terrier. Detta inspirerade pinscheruppfödarna till att försöka skapa en miniversion av deras egen ras, vilket de åstadkom genom att hela tiden avla på de minsta individerna i kullarna. Det finns även de som menar att man åstadkom dvärgpinschern genom att korsa pinschern med någon av de engelska terrierraserna eller italiensk vinthund. År 1895 kunde rasklubben för pinschrar, som då var relativt nybildad, sätta upp en rasstandard även för dvärgpinschrar.

Så som nämndes ovan är dvärgpinschern en stor hund i litet format, och man ska inte låta dess storlek lura en: en dvärgpinscher kräver en erfaren hand för att uppfostras till att bli en trevlig sällskapshund. Man bör till exempel inte låta en dvärgpinscher vakta, eftersom den har en tendens att skälla, och man måste kunna träna den utan att använda hårda metoder. Gör man det på rätt sätt är dock dvärgpinschern en hund som passar perfekt för familjer såväl som par eller ensamma hundägare som vill ha en aktiv och lekfull ras i behändigt format.